Stefan Rehn

Stefan Rehn kom att personifiera det Djurgården som för några år reste sig upp ur askan efter konkurshot, ackordsuppgörelse, tränarbråk och nedflyttning. Stefan blev symbolen för ett friskt satsande lag, som senationellt tog SM-silver som nykomlingar 1988. Den tekniske och spelskicklige Stefan var en av stöttespelarna i nya Djurgården, som skapades av succétränaren Tommy Söderberg. Först seriesegern i div 1 norra, därefter SM-final mot Malmö FF och slutligen cupfinal mot MFF igen, innan Stefans drygt tolvåriga engagemang i Djurgården tog slut och proffslivet väntade.

Stefan Rehn började tidigt spela fotboll i Sundbyberg, en förort strax utanför Stockholm. Där blev han ganska snabbt en lovande pojklagsspelare i kommunens stolthet, Sundbybergs IK. Det fanns en annan spelare i laget, vars pappa Kjell Lundqvist tipsade DIF om den lovande spelaren. Kjell var under senare delen av 80-talet och är även idag, en av stöttespelarna i kulisserna bakom A- och B-lagen. Redan då såg man att Stefan kunde gå hur långt som helst inom fotbollen när han väl hade övertalats att satsa helhjärtat.

Supertalangen Rehn blev ett eftertraktat byte för flera klubbar i regionen än Djurgården men trots bländade spel i stadslaget lyckades han först inte imonera på herrar pojklagskaptener, Lars-Oscar Nilsson och Nisse Andersson. Under 80-talet svängde inställningen och Stefan var mer eller mindre bofast i Nisse Anderssons ungdomslandslag innan han även blev uttagen till det A-landslag som tränades av Olle Nordin och samme Nisse Andersson. Debuten i DIF:s A-lag kom 1984 och redan året därpå, när laget vann div 1 norra och slog ut GAIS i kvalet om en plats i allsvenskan 1986, var han suverän och spåddes mycket riktigt en lysade framtid. I allsvenskan debuterade han som 20-årig mittfältare ihop med det rutinerade nyförvärvet Sören Börjesson och då upptäcktes hans talanger även av andra elitklubbars ledare. Märkligt nog blev Stefan Djurgården trogen trots att laget omgående ur den högsta serien och att grannkommunen var mer än intresserad av en namnteckning. 1988 var Stefan Rehn tillbaka i allsvenskan och nu blev innermittfältsparet Rehn/Kjetil Osvold, en verklig attraktion under denna säsong, som slutade med SM-final.

Efter cupfinalen 1989 (klar förlust mot MFF) blev den då 24-årige Stefan Rehn proffs i engelska Everton. Märkligt nog fick han harva i B-laget utan några egentliga chanser att visa vad han verkligen gick för. Endast IFK Göteborg hade råd att köpa hem honom till Sverige och ränderna på tröjan blev blåvita i stället för ljusblå/mörkblå. Efter lyckosamma insatser med IFK i bland annat Champions League, och deltagande i den svenska VM-truppen 1994 blev Rehn utlandsproffs igen, den här gången i schweiziska Lausanne. Många djurgårdare hade gett upp hoppet om en hemkomst när en 34-årig Stefan Rehn i april år 2000 skrev på ett femårskontrakt med klubben i sitt hjärta.