Grattis Kerim Mrabti

Kerim Mrabti fyller 22 år på fredagen. Här berättar han om skadan, nuläget och vägen tillbaka. Uttagen till landslaget, årets nykomling i Allsvenskan och årets järnkamin. Förra året levde Kerim drömmen, nu menar han att det är dags att leva i verkligheten. Rehaben för korsbandsskadan är i full gång, men glädjespridaren på Kaknäs håller modet uppe. – När skadan inträffade fick jag mycket stöd från supportrar, familj och spelare. En timme efter att det hände bestämde jag mig för att jag skulle se detta som en utmaning. Jag står kvar på samma trappsteg men nu ska jag ta två trappsteg uppåt efter skadan. Komma tillbaka ännu bättre. Jag är stark mentalt. Klarar jag denna skada så klarar jag vad som helst. Inget kan bryta ner mig. Därför kan jag fortsätta sprida glädje på Kaknäs. Du var hos tandläkaren förra veckan och fick reda på att du hade ett hål i en visdomstand, inte ens det kunde bryta ner dig? – Haha, nej inte ens det! Jag skulle inte tränat dagen efter för att det gjorde så sjukt ont. Men jag kunde inte låta bli att skoja lite med bollen. Kerim var uttagen till landslaget i januari. I en träningsmatch mot Estland vred sig knäet och olyckan var framme. Han valde trots skadan att stanna på landslagslägret. För gemene man skulle ett besked om en skada som denna tagit väldigt hårt. Inställningen hos årets järnkamin 2015 var en annan. – Jag fick uppmuntran från första minuten. Jag bodde tillsammans med Emir Kujovic. Det är jag tacksam för. Han är en riktig skojare och han spred glädje. Alla på landslagslägret stöttade mig och därför valde jag att stanna kvar med dem. De sa att jag skulle se detta som en utmaning och inte som en negativ grej. Allt hade gått spikrakt i karriären fram tills skadan. Jag började såklart tänka i tunga banor men detta skulle inte få bryta ner mig. Nu tränar jag muskelgrupper som ska stärka upp mitt knä. När jag kommer tillbaka ska jag vara starkare än alla andra. Saknar du att vara med på träningarna? – Det jag saknar är att kunna tjafsa med Kenneth (Höie) på träningarna. Att hetsa med honom och grabbarna är efterlängtat. Vi har hört att du och Faltsetas har ett speciellt ljud som ni skriker till varandra, hur kommer detta sig? – Haha, det är ett ljud som vi har fått ifrån Sam(Johnson). Om vi hade satt en mikrofon på honom under en träning hade vi fått höra en massa olika ljud. Det blir väldigt konstiga läten när han andas. Jag och Falle (Alexander Faltsetas) har gjort det till en signal. Likt en hundvissla. När någon av oss gör det ljudet ute på Kaknäs ska den andra svara. Då vet vi var vi har varandra. Sam är inte riktigt med på det men går loss med oss i omklädningsrummet ibland. Hur långt kommen är du i din rehab? – Snart fyra månader. Så halvvägs. Men det är väldigt svårt att säga exakt hur lång tid det kommer att ta. Allt beror på hur mitt knä reagerar på träningen. Det är svårt att sätta upp ett schema för ibland har jag ont och ibland inte. Men våra naprapater har varit grymt bra. De har ju gått igenom samma sak med Haris. De vet vilka övningar som funkar bäst. Jag har precis börjat springa och det har jag sett fram emot länge! Bosse Andersson benämnde Kerim som en drömvärvning när han kom från Sirius. För många var han okänd men han gjorde sig snabbt ett namn i fotbollssverige. Seniorkarriären började i division två och han har sedan gått igenom seriesystemet. Under resans gång har målet alltid varit hans barndomsdröm: att få spela i Djurgården. – I Sirius kändes det som att vi var ett Allsvenskt lag. Därför var inte steget så stort för mig. När jag skrev på för Djurgården var jag ganska okänd. Det är förståeligt då jag kom från lägre divisioner. Därför var det en skön känsla när Bosse gick ut och sa att jag var en drömvärvning. Jag fick en press på mig. Jag var tvungen att prestera och det är då jag är som bäst. När du skrev på för Djurgården sa du att det varit en barndomsdröm, levde du drömmen förra året? – Det vill jag påstå. Men man vill leva i verkligheten också. Säsongen förra året var helt okej. Jag är nöjd med första året i klubben men jag har mer att ge. Det är långt kvar på mitt kontrakt. Redan innan skadan var jag fast besluten om att vara kvar i Djurgården. Sportchef Bosse Andersson gjorde en blåsning där han skojade om att du blivit såld till Malmö, var du medveten om detta? – Jag visste inget! Jag hade precis gjort en undersökning på Sophiahemmet. Då började min mobil plinga och ringa. Massvis med sms rullade in. Det stod typ ”grattis” och ”fan va kul för dig”. Då ringde jag Bosse direkt. Han sa ”grattis gubben, du är klar för Malmö”. Jag kunde inte fatta det för jag hade inte skrivit på något kontrakt. På Facebook såg jag en bild där det stod att jag var klar. Många supportrar skrev att jag hade svikit laget och sånt. Min farsa var tokig för att jag inte hade berättat något. Sen hittade jag till slut videon. Då skrattade jag bara. Jag åkte till kansliet direkt för att snacka med Bosse men då hade han redan stuckit. Det var en jävla rolig grej trots att jag inte var förberedd på det. Efter att ha gjort två mål i derbyt mot AIK förra året blev Kerim en publikfavorit. Det talas ofta om att supportrar fungerar som en tolfte spelare. Detta instämmer han i. – Ända sedan jag presenterades har supportrarna varit bakom mig och laget. Jag har själv stått i klacken och varit på flera Djurgårdsmatcher. Vi har otroliga supportrar. Jag minns förra året mot Örebro borta. När vi avgjorde i slutskedet av matchen. Då förstod man verkligen hur viktiga de är för oss. Samma sak i derbyt mot AIK. Samtidigt som vi reducerade till 2-1 i den matchen fick de igång oss. Tack vare dem kunde vi kvittera. De är som en extra spelare. Oavsett om vi leder med 3-0 eller ligger under med 3-0 så får de alltid igång oss. Avslutningsvis, du blir 22 år i dag, grattis på födelsedagen. – Tack så mycket. Några snabba frågor till Kerim: Vem blir årets nykomling i Allsvenskan? – Besard Sabovic. Han har varit bra länge trots att han bara är 18 bast. Vem blir årets järnkamin? – Svårt att säga efter så få matcher. Elliot eller Sam ligger nog bra till. Men kommer Haris tillbaka i full form är det nog klart… Vilken position spelar du helst på? – Helst som en offensiv tia. En trequartista. Men bara med en anfallare framför mig, det blir för kladdigt annars, haha! Men jag spelar där Pelle säger till mig att spela. En solig dag på Kaknäs eller en stranddag i Turkiet? – Solig dag på Kaknäs, garanterat. Vilken spelare är du mest lik? – Oxlade-Chamberlain i Arsenal. Jag kan ju inte säga Ronaldo som alla andra. Sätta dit en bicicleta mot Gefle borta eller göra mål i ett derby? – Derby alla dagar i veckan! Även om biccan var lite lockande…