Djurgårdens IF bildades officiellt den 12 mars 1891 på ett kafé i kvarteret Alberget på Djurgården. De flesta av grundarna var ungdomar, flertalet under 20 år – och huvudsakligen bosatta i Djurgårdsstaden – en liten stadsdel som låg ungefär där Gröna Lund ligger i dag.

Anledningen till föreningsbildandet var en annalkande idrotts- och gymnastiktävling av större format. Den 22-årige John Jansson ansåg att de flitigt idrottande Djurgårdsborna borde vara med och sammankallade ett antal intresserade. Ett tjugotal ungdomar kom till mötet där föreningens namn fastställdes till Djurgårdens IF, med initialerna D.I.F. Inträdesavgiften bestämdes till 50 öre – och månadsavgiften till 10 öre. Personer från andra stadsdelar fick inte vara med, med undantag för sådana som tidigare bott på Djurgården.

Den första tävlingen med deltagande djurgårdare blev således den stora internationella gymnastikfesten i maj 1891. Vid årsskiftet 1891/92 fanns det 29 medlemmar registrerade och de ägnade sig huvudsakligen åt rodd, löpning och gång. Under vintern arrangerade Djurgården skidtävlingar, bland annat i backhoppning. Konkurrensen var stor främst från norrmän då det vid den tiden fanns en norsk militärtrupp förlagd på Djurgården. Stockholmstidningen skrev i sitt referat: Bland stockholmarna intog G.Tibell ovedersägligen första rummet och hans hopp gjordes med stor säkerhet och en schwung som gåfvo norrmännen föga efter.

Ett av de stora problemen för den idrottsintresserade arbetarklassen var den fientliga inställningen bland arbetskamraterna. August Björkdahl som arbetade som bokbindarlärling, berättar om reaktioner bland de äldre som ansåg att idrotten startats av de bättre ställda i samhället. “Vi blev ofta kallade för både sportfånar och idrottsidioter” säger Björkdahl i ett samtida dokument.

Djurgårdens IF växte snabbt och blev tack vare sina framgångar en mycket populär förening. På klubbmötena diskuterades livligt och engagerat principer för medlemskap och föreningsarbete och det hände att häftiga debatterna avslutades med rejäla slagsmål. Militärer vägrades medlemskap liksom kvinnor och icke idrottande män. Det var heller inte tillåtet att samtidigt tillhöra någon annan idrottsförening. Trots dessa regler överskred medlemsantalet 100 personer 1898. Det var också detta år som DIF engagerade sig i Svenska Idrottsförbundet, som bildats bara ett par år tidigare.

Det första OS-guldet kom redan vid olympiaden i Paris år 1900 då djurgårdarna Kars Gustaf Staaf och Gustaf Söderström ingick i det lag som tog guldmedalj i dragkamp. Djurgårdens IF:s första stora, mästerskapstyngda idrott blev skidsporten, både i backe och längd. Flera tävlingar ägde rum i Sirishofsbacken på Skansen (där man ännu i dag kan finna en sten med DIF-emblem på). Anförda av legenden Lill-Einar Olsson, som även spelade fotboll och bandy på landslagsnivå, tog Djurgården hem mängder av mästerskap. Brottning, boxning och friidrott blev också stora sporter inom föreningen vilket inte minst visade sig i OS-sammanhang. Boxaren Nisse Ramm tog OS-silver liksom brottaren Gottfrid Svensson. Brodern Fritiof tog OS-brons i samma gren liksom Inga Gentzel, en av många duktiga friidrottare, som sprang hem bronset i Amsterdam 1928.

DJURGÅRDEN FOTBOLLS HISTORIA:
Del 1: 1899-1920

KLUBBFAKTA, REKORD OCH SVITER:

SM-guld: 11

Publikrekord: 48 894 mot IFK Göteborg på Råsunda den 11 oktober 1959

Publikrekordet på Stadion: 22 108 mot AIK 1946

Största seger i Allsvenskan: 9-1 mot Hammarby IF den 13 augusti 1990

Största förlust i Allsvenskan: 1-11 mot IFK Norrköping den 14 oktober 1945

Flest allsvenska matcher: Sven Lindman, 312 matcher

Flest mål: Gösta “Knivsta” Sandberg, 70 mål

Meste landslagsman: Gösta “Knivsta” Sandberg, 52 landskamper

Längsta segersvit i Allsvenskan: 7 matcher (7/10 2002 – 21/4 2003)

Längsta svit utan förlust i Allsvenskan: 17 matcher (19/4 1959 – 6/9 1959)

Längsta svit utan vinst i Allsvenskan: 16 matcher (6/5 1928 – 18/10 1936)

Längsta förlustsvit i Allsvenskan: 6 matcher vid tre tillfällen (18/4 – 14/5 1937, 18/6 - 17/8 1986 och 11/7 – 17/8 2009)

Längst allsvensk tid utan att släppa in mål: Björn Alkeby 592 minuter 1974-1975

Guldbollenvinnare:
1956 Gösta Sandberg
1964 Hans Mild

Utmärkelser vid Fotbollförbundets årliga gala:

Årets målvakt:
2002 Andreas Isaksson
2003 Andreas Isaksson

Årets nykomling:
2001 Abgar Barsom
2003 Johan Arneng
2004 Tobias Hysén

Årtes mål:
2005 Daniel Sjölund

Årets tränare:
2002 Zoran Lukic/Sören Åkeby
2003 Zoran Lukic/Sören Åkeby
2005 Kjell Jonevret

Tränare A-laget:
John Smith Maconnachie 1922
Samuel Lindqvist 1929-32
Rudolf Kock, S.Lindqvist 1932-34
Einar “Stor-Klas” Svensson 1935-44
Per Kaufeldt 1944-50
David “Dai” Astley 1950-54
Frank Soo 1954-56
Kjell Cronqvist 1956-57
Lajos Szendrödi 1957-59
Birger “Farsan” Sandberg, Knut Hallberg 1959
George Raynor 1960
Walter Probst 1960-63
Torsten Lindberg 1964-66
Gösta “Knivsta” Sandberg 1967-71
Antonio Durán 1972-74
Bengt Persson 1975-78
Alan Ball sr 1979
Gösta “Knivsta Sandberg, Lars “Laban” Arnesson 1979
Arve Mokkelbost 1980-81
Hans Backe 1982-84
Björn Westerberg 1985-86
Tommy Söderberg 1987-89
Lennart Wass 1990-91
Thomas Lundin 1992
Bo Pettersson 1993
Anders Grönhagen 1994-96
Roger Lundin 1997
Michael Andersson 1997-99
Zoran Lukic/Sören Åkeby 1999-2003
Zoran Lukic/Stefan Rehn 2004
Kjell Jonevret/Stefan Rehn 2004
Kjell Jonevret/Stefan Rehn/Lars Sandberg 2004-2006
Anders Grönhagen/Stefan Rehn/Lars Sandberg 2006
Sigurdur Jónsson/Paul Lindholm 2007-2008
Andrée Jeglertz/Zoran Lukic 2009-2009 (juni)
Andrée Jeglertz/Steve Galloway 2009 (juni)- 2009 (dec.)
Carlos Banda/Lennart Wass 2010-2011 (maj)
Magnus Pehrsson/Carlos Banda 2011-
Magnus Pehrsson 2012-

Cupfinaler:
1951 Malmö FF – Djurgårdens IF, Råsunda, 2-1, 20 267 åskådare
1974-75 Malmö FF – Djurgårdens IF, Malmö Stadion, 1-0, 6913 åskådare
1988-89 Malmö FF – Djurgårdens IF, Råsunda, 3-0, 7526 åskådare
1989-90 Djurgårdens IF – BK Häcken, Råsunda, 3-0, 3357 åskådare
2002 Djurgårdens IF – AIK, Råsunda, 1-0, 33 727 åskådare
2004 Djurgårdens IF – IFK Göteborg, Råsunda, 3-1, 9417 åskådare
2005 Djurgårdens IF – Åtvidabergs FF, Råsunda, 2-0, 11 613 åskådare

Allsvenska skyttekungar:
Hasse Jeppsson 1951, 17 mål
Leif Skiöld 1962, 21 mål
Tommy Berggren 1978, 19 mål

Interna skyttekungar: (om inte annat anges i Allsvenskan)
2012: Erton Fejzullahu, 7 mål
2011: Kennedy Igboananike, Joona Toivio, 6 mål
2010: Kennedy Igboananike, 9 mål
2009: Patrik Haginge, Christer Youssef, Sebastian Rajalakso, Hrvoje Milic, alla 3 mål
2008 Sebastian Rajalakso, 7 mål
2007 Thiago Quirino Da Silva, 8 mål
2006 Jones Kusi Asare och Mattias Jonson, 6 mål
2005 Jones Kusi Asare, 12 mål
2004 Andreas Johansson, 11 mål
2003 Kim Källström, 14 mål
2002 Kim Källström, 12 mål
2001 Jones Kusi Asare, 7 mål
2000 Samuel Wowoah, 11 mål (Superettan)
1999 Sharbel Touma, 8 mål
1998 Fredrik Dahlström, 16 mål (Division 1, nuvarande Superettan)
1997 Fredrik Dahlström, 14 mål (Division 1, nuvarande Superettan)
1996 Zoran Stojcevski/Fredrik Dahlström, 5 mål
1995 Bosse Andersson, 11 mål
1994 Bosse Andersson, 24 mål (Division 1, nuvarande Superettan)
1993 Nebojsa Novakovic, 19 mål (Division 1, nuvarande Superettan)
1992 Jens Fjellström, 7 mål
1991 Krister Nordin, 6 mål
1990 Peter Skoog/Niklas Karlström, 8 mål
1989 Peter Skoog, 5 mål)
1988 Steve Galloway, 10 mål
1987 Stefan Rehn, 15 mål (Division 1, nuvarande Superettan)
1986 Stefan Rehn, 6 mål
1985 Glenn Myrthil, 14 mål (Division 2, nuvarande Superettan)
1984 Glenn Myrthil, 10 mål (Division 2, nuvarande Superettan)
1983 Hans Holmqvist, 12 (Division 2, nuvarande Superettan)
1982 Hans Holmqvist, 17 (Division 2, nuvarande Superettan)
1981 Tommy Berggren, Arne Erlandsson, Hans Holmqvist och Lasse Stenbäck, 3 mål
1980 Anders Grönhagen och Hans Holmqvist, 5 mål
1979 Anders Grönhagen, 10 mål
1978 Tommy Berggren, 19 mål (allsvensk skyttekung)
1977 Anders Grönhagen, 7 mål
1976 Tommy Berggren, Kjell Karlsson och Håkan Stenbäck, 5 mål
1975 Harry Svensson, 11 mål
1974 Harry Svensson, 9 mål
1973 Harry Svensson, 16 mål
1972 Anders Ahlström, 10 mål
1971 Dan Brzokoupil, 7 mål
1970 Dan Brzokoupil, 9 mål


Dela med dig!