Danielson: ”Fantastiskt att vara en del av Djurgården”

Herrar
A-lag
18 juli 2019

Trots sin blott andra säsong i Djurgården är han en självklar ledare som inger pondus och respekt i Allsvenskan. Herrlagets lagkapten Marcus Danielson besitter både ödmjukhet och auktoritet.

Den här intervjun är hämtad från medlemstidningen "Djurgårdaren" som alla medlemmar i Djurgården Fotboll får hem i brevlådan två gånger per år. Bli medlem här för att få höstens nummer, och alla andra fördelar med att vara medlem i Djurgården Fotboll.

Ha i åtanke att intervjun gjordes under sommaruppehållet, alltså i juni i år.

Vi träffar Marcus Danielson den 13 juni, samma dag laget gjort sin första träning efter en tio dagar lång semester. En kort paus från fotbollstillvaron för spelartruppen som var uppenbart glada att se varandra igen. Vi sitter ute på träningsanläggningen på Kaknäs – en plats Marcus trivs på, precis som i klubben i stort.

– Jag trivs jättebra i klubben och har blivit väl bemött från första dagen. Jag tycker det är fantastiskt kul att komma ut hit till Kaknäs och att vara en del av Djurgården. Man märker verkligen vilket engagemang det finns runt klubben kring träningarna, hemma- och bortamatcherna och mer än så. Det är någonting speciellt med den här föreningen och det är fantastiskt kul att få vara en del av det.

Han kom till Djurgården från GIF Sundsvall inför säsongen 2018, men var aldrig någon supporter som ung.

– Nej, jag har aldrig riktigt haft något lag i Allsvenskan. När jag var liten spelade min kusin i Trelleborg och Örebro så då hejade jag på dom, men när han lämnade de lagen dog det ut snabbt.

– Men jag har två bröder som är Djurgårdare, så det finns lite Djurgårdare i familjen och släkten.

Jag frågar vilka egenskaper han själv tycker utmärker honom som person, och kanske är hans första invändning samtidigt ett svar som inringar hans personlighet.

– Jag tycker det är svårt att prata om mig själv. Men jag är rätt bra på att lyssna på alla och höra vad de tycker och tänker. Jag kör inte bara min grej och sen får alla rätta sig efter det, utan jag försöker involvera alla.

Hade du ledaregenskaper även som ung?

– Som yngre var jag alltid lagkapten, och när jag spelade i Västerås som senior var jag vice-kapten. I Sundsvall hade jag bindeln några matcher. Jag har alltid varit en spelare som tagit en ledarroll även om jag inte haft kaptensbindeln så det är inga konstigheter att ha kaptensuppdraget uttalat nu, så att säga. Jag är som jag alltid har varit och har inte ändrat några stora saker med mig själv bara för att jag är kapten.

– Som lagkapten är man fortfarande en i laget, det är ju inte jag som bestämmer liksom, jag är inte personalchef, haha. Det handlar mest om att få laget att tro på det vi gör och få alla att dra åt samma håll. Det är klart man är lite närmare tränarna men i första hand är jag en del av spelartruppen.

När är det som svårast att vara lagkapten?

– När det går tungt resultatmässigt. Då gäller det verkligen att man går längst fram och visar vägen.

Hur gör du det i praktiken?

– Till exempel om det är under en match och första halvlek varit dålig så försöker man väcka laget i pausen. Vi har alltid matchgenomgång dagen efter och har vi gjort en dålig match och det något man inte tycker varit bra så säger man det då.

Hur skiljer sig din relation till tränarna jämfört med de andra spelarna?

– Det är klart att dom pratar med mig oftare nu jämfört med hur det var förra året. De stämmer ofta av läget med mig för att se om vi behöver ändra något i t.ex. träningsupplägget eller liknande. De kan även ta mig åt sidan i halvtidspausen och stämma av läget innan de har snacket inför hela laget.

Hämmar det dig på något sätt i gruppen? Socialt?

– Nej det tycker jag inte, inte vad jag har märkt av i alla fall. Jag tror inte att någon i laget inte vågar prata om vissa saker med mig. Även om jag är nära tränarna så är det ju fortfarande spelargruppen som är min tillhörighet och där ska vi kunna prata om allt.

Hur är Kim och Thomas som ledare?

– Jag tycker de kompletterar varandra jättebra. Och dom – lite som jag försöker vara som kapten – kör inte bara sitt race utan dom har en tydlig idé om hur de vill spela och hur vi ska göra det, men de tar gärna in mig och andra spelare och frågar vad vi tycker och tänker för att vi ska kunna jobba tillsammans mot samma mål.

– Som fotbollstränare är de också väldigt kunniga och jag tycker att vi har tagit stora steg med vårt spel i år. Kim och Tolle är väldigt viktiga för Djurgården. Sen är det inte bara dom två, utan det är många som jobbar runt omkring också som är viktiga.

Vad har du för roll när det kommer in nya spelare i gruppen?

– Det finns inget uttalat om att jag har ett större ansvar än någon annan men det är klart man ser till att försöka få dem att känna sig välkomna. Men vi har en så bra grupp så alla tar det ansvaret och får in nya spelare i det sociala i truppen. Laget brukar lösa det tillsammans.

Skiljer sig ditt uppdrag gentemot unga kontra mer rutinerade spelare?

– Ja men det är klart det gör. De lite äldre spelarna kanske inte behöver samma stöttning och har ofta varit i en viss situation tidigare. Med yngre spelare gäller det att vägleda dem rätt och få dem att fortsätta att jobba hårt.

Det är många spelare i truppen vilket innebär att fler än hälften inte får starta matcherna, men just den frågan brukar inte landa hos Marcus.

– Nej inte direkt. Det är mer att några av de yngre spelarna kan behöva lite stöttning ibland, men det är mer allmän stöttning och inte kring speltid. Kommer du upp i en A-trupp som Djurgårdens så kliver du inte rakt in i startelvan även om du har en väldigt stor talang. Men jobbar man hårt så kommer chansen till slut.

– Om någon är missnöjd så märks det ganska tydligt även om den personen inte säger någonting.

Efter matcherna på Tele2 Arena är Marcus nästan alltid kvar till sist, men det är inte ett beteende som kommit med lagkaptensbindeln, utan har en annan förklaring.

– Jag stannar kvar länge för att jag tar hand om min kropp och försöker optimera återhämtningen.

Vad gör du?

– Cyklar ner, kanske tar en behandling, kör lite rörlighetsövningar. Men det är inte optimalt att bli kvar i omklädningsrummet för länge heller, det är viktigt att få i sig mat också. Oftast tar man något litet direkt efter matchen och så käkar man ordentligt efter att man har duschat.

– Sen tycker jag också att det är jäkligt skönt att dröja sig kvar och njuta av vinsten och gå runt och surra med folk i och runtomkring klubben. Då får man tid att njuta lite av vinsten. Det är något man är ganska dålig på som fotbollsspelare, att njuta av vinsten, för det kommer alltid nya matcher och man ser oftast bara framåt.

Vem är den bästa kapten du spelat under?

– Jag har haft ganska många och vill börja med att säga att jag aldrig haft en kapten jag inte har gillat. Men om man ser till förra året är det klart att Jonas Olsson var en sjukt stark personlighet som alltid stod upp för oss i spelatruppen oavsett vad som hände, så där har jag försökt ta med mig vissa delar. Stefan Ålander i GIF Sundsvall var också en väldigt varm människa och en fantastisk kapten!

– Det är klart man tänker ganska mycket på hur ens tidigare kaptener varit och hur de agerade i olika situationer. Man försöker ta med sig det man uppskattade och samtidigt utveckla sig själv.

TRE SOMMARTIPS:

Semestra...
...på golfbanan, haha. Hemmabanan är Kungsängen.

Läs...
...jag håller på att lära mig om aktier just nu så jag kommer i alla fall läsa en aktiebok!

Klä dig i...
standard är väl ett par jeansshorts, en t-shirt, och ett par solglasögon. Jag sticker inte ut så mycket med min klädstil, haha.

Kim Bergstrand om Marcus som lagkapten:

Marcus är väldigt nära sin maxprestation – varje dag – och är ett föredöme i sitt sätt att vara både vid sidan av planen och på plan. Han är inte alltid den som snackar mest men han visar vägen genom att göra, så att säga.