”Första närkampen var en magisk känsla”

Kim Sundlöv är igång med träningen igen efter korsbandsskadan och gnuggar på för att nå full kapacitet.

I sluttampen av fjolårets försäsong var olyckan framme för Kim Sundlöv som åkte på en korsbandsskada strax innan den allsvenska premiären. Men efter en massiv rehabperiod ser det nu ljusare ut och även om hon inte är helt tillbaka i full träning har hon tagit stora steg närmare en comeback, något som innebär att duellspelaren Kim äntligen får börja gå in i närkamperna igen på träningarna.
– Det är helt fantastiskt, det har ju varit extremt lång tid vid sidan av. Sedan har jag kunnat röra boll i olika omgångar men det har kommit lite bakslag där jag har haft jätteproblem med rörligheten i knät, berättar Kim som ursprungligen hade tagit sikte på en comeback i februari. 
– Det var ju planen och allra först var det tänkt att jag skulle vara tillbaka i januari. Men sedan har det varit krångel med ledkapseln i knät som gör att det blir stelt och stramt. Det är egentligen först under de sista två månaderna som jag har kunnat få ut benet helt rakt varje dag. Då hade jag ändå kört rehab i elva månader och nu har det gått fjorton. Så det har varit en minst sagt långdragen och seg period om jag ska sammanfatta rehaben.

Kim hade dock sällskap under en stor del av tiden av lagkompisen Sheila van den Bulk som också jobbade sig tillbaka från sin korsbandsskada.
– Vi har peppat varandra under den här perioden och kört mycket på Artro-kliniken ihop. Men framför allt har det varit skönt att ha någon att prata med som är i samma situation, även om vi varit i olika faser nästan hela tiden. De sista månaderna har hon ju legat mycket längre fram, men innan dess har det gått bra för den ena och sen för den andra. Så vi har alternerat med varandra fram tills årsskiftet ungefär. Efter det har det gått mer framåt för Sheila och det har varit jättekul att se.



Men nu är även Kim igång med spel sedan en tid tillbaka även om det är en stegring som väntar till maximal nivå.
– Nu handlar det om att successivt börja belasta mer och mer. Jag har kunnat vara med i fotboll när det gäller passningar och liknande övningar i lite mindre än två månader. Men det har varit utan närkamper och en försiktig upptrappning. Fast nu under sista veckan så får jag gå in i närkamper. Samtidigt är det viktigt att man inte blir för trött, så att man har kontroll på kroppen nu när man ska vänja sig igen. Jag undviker högbelastande pass och vissa alltför intensiva spelformer och ska helst inte spela fotboll varje dag. Så det nuvarande läget har bara varit en vecka men första närkampen var en magisk känsla, berättar Kim som dock är väl medveten om att det finns en hel del nötande som återstår.
– Man kan ju känna en viss frustration över att man inte har fötterna och benen som fanns innan jag gjorde illa mig. Så att hitta tillbaka till formen lär väl ta lite tid.

Med det rådande coronaläget som pausar både samhället och fotbollen ger dock lite extra tid för det.
– Man får försöka se det som positivt i de här väldigt udda tiderna. Samtidigt blir det ingen skillnad för mig att det inte blir några matcher eftersom jag ändå inte hade kunnat spela just nu. Men jag förstår känslan för alla i laget som har varit i full träning hela försäsongen där veckorna normalt sett handlar om att förbereda sig för att prestera under match. Det är klart att man presterar under träningarna också men fokus på nästa match ligger alltid där i bakhuvudet. Så jag förstår att det känns jättekonstigt för alla som är i full träning.
– Men just nu är jag mest glad över att vara igång och jag är väldigt tacksam för den hjälp jag har fått av medteamet i laget. Det här knät har inte varit någon höjdare men nu får vi hoppas att det rullar på som det ska, avslutar Kim.

Senaste nytt
Fler nyheter