Zetterström om comeback-året 2021: "Jag mår riktigt riktigt bra nu"

Jacob Widell Zetterström kom till Djurgården när han var åtta år. Han förblev i klubben tills han fyllde 16 då han gick till IFK Lidingö för att spela U19- och sedermera A-lagsfotboll.

2019 kom han tillbaka till Djurgården men redan under försäsongen ådrog han sig flera hjärnskakningar. De upprepade smällarna mot huvudet gjorde att han tvingades till karriärens svåraste beslut: att lägga handskarna på hyllan.
– Jag känner fortfarande av min hjärnskakning och det är bättre för mitt välmående att ta en ordentlig paus från fotbollen. Det har känts som att man har befunnit sig i ett vakuum med en till synes oändlig rehabiliteringsprocess, sa Jacob då, i januari 2020.

Tidsramen för pausen från fotbollen var i första hand ett år, men hälsan var förstås hans högsta prioritering och tankarna om att fotbollskarriären kunde vara över innan den hade börjat på riktigt plågade honom.
– Det var jättetungt, men där och då kändes det som det enda rimliga. Det var skönt på så sätt att pressen att komma tillbaka försvann, men jag insåg samtidigt hur viktigt fotbollen är för mig och hur roligt jag tycker det är. Det var en extremt stor omställning från att spela dagligen till att inte spela alls.

Blir det en form av identitetskris? Du har ju spelat fotboll varje dag under hela ungdomen och ditt vuxna liv?
– Ja, i alla fall nästintill. Att beskriva det som en tomhet är en underdrift, det var obeskrivligt faktiskt.

Det stod klart att 2020 skulle bli ett annorlunda år för Jacob vars vardag varit vikt åt fotbollen under hela hans ungdom och vuxna liv. Ett par månader efter beslutet: Covid19-pandemin drog in över Sverige med full kraft, och tillvaron var helt plötsligt något helt annat för den då 22-årige Jacob som spelat seniorfotboll sedan 17 års ålder. Istället jobbade han på en skola, och började samtidigt studera på läkarlinjen.
– Men det var ju ett ganska deppigt år av många anledningar. Det var ju inte bara min hjärnskakning som gjorde 2020 till något av ett piss-år, utan coronapandemin gjorde att man inte kunde göra någonting under det året i princip, även när man var frisk och ledig. Jag satt mest hemma, för det var ju så vardagen såg ut och det kan nog många relatera till. Och så på toppen av det att jag hade slutat med fotboll som jag spelat sedan jag var barn…det blir en ganska dålig cocktail.


Hur gick tankarna – du visste ju inte om karriären var över för gott?
– Jag trodde nog inte att jag skulle kunna spela fotboll igen. Så någonstans nästan fann jag mig i situationen att min fotbollskarriär var över. Och sjukt nog är det mindre än ett år sedan…

Men det fysiska tillståndet blev allt bättre. Huvudvärken försvann och suget efter att gå ut på en fotbollsplan igen växte allt starkare. Snart började det till och med kännas möjligt och konkret.
– Jag åkte ut till Kaknäs några gånger på hösten och tränade något pass med Nikos (målvaktstränare, reds. anm.), någon gång med Antonio Egaña som är tränare i Lidingö. Jag spelade lite som anfallare när jag tränade med Lidingö och jag kände väl att det…jag vågade inte riktigt tro på att jag skulle kunna spela på den här nivån igen – och kanske framför allt inte kunna ställa mig i mål. Jag vet inte riktigt när jag började tro på det på riktigt. Jag tror inte jag orkade bli besviken igen, så jag tillät mig inte att våga hoppas med risk för att mina förhoppningar skulle skjutas ner igen.

När började tankarna om en comeback kännas möjliga?
– När jag började träna med laget igen i vintras så var det i princip utan förväntningar, jag ville bara se hur det kändes och hur det skulle gå först och främst. Och när det gick bra och jag inte kände av något så kände jag bara: nu kör vi!

Jacob fick inga bakslag eller reaktioner på den tidigare skadan, något som i mars resulterade i att han återigen skrev kontrakt med Djurgårdens A-lag.
– Det betyder jättemycket för mig att vara tillbaka. Innan hängde det som ett mörkt moln över mig och jag var rädd för att bli rädd, att få huvudvärk och alla symtomen tillbaka. Men att känna att allt funkar utan några problem är en otrolig lättnad som är ganska svår att beskriva, sa Jacob i mars 2021 när återkomsten annonserades.

Jacob Widell Zetterström i en träningsmatch mot Vasalund den 7 februari 2021.

Djurgårdens målvaktsuppsättning inför säsongen 2021 var mycket stark – Tommi Vaiho fanns kvar i truppen, Aleksandr Vasyutin var inlånad från Zenit S:t Petersburg, och Jacob Widell Zetterström var tillbaka, hungrig och motiverad. Aleksandr Vasyutin blev tränarstabens val i premiären mot Elfsborg, och så även de efterföljande fem matcherna innan han skadade sig olyckligt i matchen mot Hammarby. Veckan efter var det dags för match mot IFK Göteborg och då fick han chansen.

Jacob inför den allsvenska debuten mot IFK Göteborg den 23 maj 2021.

Du fick göra allsvensk debut hemma mot IFK Göteborg. Vet du vilket datum?
– 23 maj.

Precis. Hur kändes det?
– Det var en otrolig upplevelse. Det är klart att jag var spänd inför matchen, men sen när jag stod där i spelartunneln bakom Mange så kände jag ändå att ”det här har jag gjort förut”. Inte just det här, men att spela match har jag gjort hela mitt liv, så jag kände att ”jag kan det här”. Men det var en otrolig upplevelse och det tog något dygn att komma ner i varv efteråt.

Sex matcher utan förlust och fyra hålla nollor. Vad tänker du när du hör det, efter det du varit med om?
– Det är jätteroligt förstås, att få en sån start. Samtidigt så är det absolut inte bara tack vare mig utan det är sex riktigt bra laginsatser som gör att vi får de resultaten vi får. Man får inte fastna det för mycket, förlusterna kommer att komma förr eller senare och det är naivt att tänka något annat. Man måste kunna hantera när det går emot också, och inte tro att man ska hålla nollan var och varannan match.

Är en hållen nolla mer som en bonus än ett kvitto, om du förstår vad jag menar?
– Det är så klart jätteroligt att hålla nollan, men prio ett är att laget presterar bra och att vi vinner. En nolla behöver inte spegla en matchbild så det är mer en bonus efter en vunnen match.

Livet är ganska roligt nu va?
– Det är otroligt, jag mår riktigt riktigt bra nu!

På söndag kan du spela du ditt livs första derby. Hur vore det?
– Det ska bli jätteroligt! Någonstans är det en match bland andra, men det är klart det är speciellt med ett derby. Det är såna här matcher man verkligen ser fram emot och det ska bli jätteroligt. Men vi lägger inte fokus på vilka vi möter riktigt utan vi har fokus på vad vi ska göra och så går det förhoppningsvis bra utifrån det.

Vilka delar kan du ta hjälp av från Tommi Vaiho som ju har långt mycket mer rutin än du?
– Han hjälper mig hela tiden. I övningar, matchsituationer, om han tycker man ska göra något på ett annat sätt så säger han det. Det är bara att tacka och ta emot att jag har honom som målvaktskollega, för han är så pass duktig och har så pass mycket rutin så den hjälpen jag får av honom och av Nikos är ovärderlig.

Pratar du och Tommi också om den mentala biten?
– Ja, absolut. Vi är vänner och man hjälper sina vänner oavsett om det gäller det sportsliga eller i livet i stort.

Vad hoppas du kunna säga när du summerar 2021 för egen del?
– Att jag och laget gjort allt vi kan för att vinna så många matcher som möjligt. Det är det vi ska sträva efter.

Magnus Eriksson går förbi på väg upp mot omklädningsrummet.
– Världens bästa målvakt, utan tvekan!, säger lagkaptenen.

Jacob skrattar och svarar med en komplimang om Manges fina assist-facit under 2021 och Magnus avbryter:
– Ta emot bara, du är värd det!