DIF gjorde jobbet mot Falkenberg

Som väntat var det Djurgården som förde matchen mot Falkenberg. Hemmalaget rullade runt bollen och gästerna fick jaga. Det var trångt i Falkenbergs straffområde och Djurgården hade svårt att komma till några bra lägen. Bollarna som skickades mot mål nickades antingen bort eller träffade ett motståndarben.

Djurgården satte direkt press på Falkenberg när bortalaget hade bollen. Det gjorde att det gulklädda motståndarlaget tvingades djupt ned på egen planhalva. Djurgårdens ytterbackar Elliot Käck och Aslak Witry hade höga utgångspositioner och gav Djurgården mer tyngd framåt men resultat i form av mål blev det inte.

Falkenberg försvarade sig lågt med alla spelare förutom Nsina Peter. Det var fortsatt trångt och svårt att ta sig fram vilket Djurgården såg ut att bli aningen stressade av. Spelet var ovanligt forcerat för att vara i den första halvleken.  

Målchansmässigt hade Djurgården en djupledsboll som Buya Turay sprang på men, den före detta djurgårdsmålvakten, Hampus Nilsson hann ut först. Ett par bra frisparkslägen nära straffområdet hade Djurgården också men de lägena hamnade i muren. 

De allra bästa målmöjligheterna kom i slutet av halvleken. I matchminut 40 nickade Astrit Ajdarevic lågt men Nilsson fick ut en fot och på övertid nickade Buya Turay omarkerad utanför. Någon av möjligheterna borde ha resulterat i mål men halvleken blev mållös. Falkenberg hade en riktigt bra chans men Nsima Peter rullade bollen utanför stolpen efter en duell med Marcus Danielson.

I den andra halvleken hittade Djurgården tillbaka till ett lite mer tålmodigt spel. Bollen rullades runt inom laget och gästerna fick springa igen. Spetsen saknades fortfarande och det krävdes en hörna för att Djurgården skulle komma till avslut. En hörna för Falkenberg. Buya Turay fick tag i bollen utanför straffområdet och började n springa. Ensam som alla såg det ut som. Han petade bollen framåt och hoppade över ett ben för att komma fri med Hampus Nilsson. Bollen mellan målvaktens ben och vidare mellan målets stolpar. Buya Turays elfte mål för säsongen. 1-0 till Djurgården.



Efter målet öppnade matchen upp sig en aning. Den gick från stängd till tillknäppt. Djurgården fortsatte att rulla boll utanför Falkenbergs straffområde men med stora problem att komma längre. Spelet påminde mycket om handboll och kanske hade en fotbollsvariant av gurkburk funkat för att luckra upp det täta försvaret?

Med mindre än 30 minuter kvar att spela gjorde Lagerlöf och Bergstrand ett dubbelbyte. Haris Radetinac flyttades ned som högerback när Aslak Witry byttes ut. Även Buya Turay fick lämna matchen när Nicklas Bärkroth och Emir Kujovic kom in i matchen.  Kujovic hade ett jätteläge i 71:a minuten men från en meter fick han Jonathan Rings inlägg över ribban. 2-0 där och matchen hade varit klar.



Nu blev det inte så och slutet blev, eller i alla fall kändes, nervöst och dramatiskt. Falkenberg ställde om bra vid några bollvinster och hotade Djurgården med ett antal inlägg. Några gånger såg det rörigt ut i försvaret men bollen rensades undan varje gång. En gång tvingades Tommi Vaiho ingripa med en fin räddning men då var det ändå vinkat för offside.

Hampus Nilsson i det andra straffområdet hade dessförinnan snyggt limmat ett distansskott från Jesper Karlström. Målvakten har gjort några tveksamma ingripande den här säsongen men ikväll gav han verkligen sitt lag chansen att ta poäng.  

I matchens slutskede började Djurgården att slarva. Bollen gavs Falkenberg till skänks flera gånger men de stormarna redde laget ut. På stopptid rullade Djurgården tålmodigt runt bollen fram till att Kaspar Sjöberg blåste av matchen vilket gör att serieledningen efter den här omgången fortfarande kommer att vara minst tre poäng.
– Vi gör en stabil och bra hemmamatch. En match som kan bli enkel om man tar ledningen tidigt. Jag är nöjd med det mesta förutom med de sista sju-åtta minuterna. Då börjar vi bjuda på bolltapp. Det är inte likt Djurgården, säger Thomas Lagerlöf efter matchen och tillägger senare:
– Jag är inte supernöjd och det är inte vår bästa match.

Text: Thomas Segerbrant