Biobandsträning optimerar träningsmöjligheterna för Akademin

För en tonårig fotbollspelare kan förutsättningarna variera kraftigt beroende på var man befinner sig i den fysiska utvecklingen. Vissa kommer tidigt i puberteten och får en kraftig fysisk tillväxt medan det kan dröja betydligt längre för andra. Ett klassiskt dilemma inom ungdomsfotbollen när spelarna delas in i respektive ålderskullar, men det finns lösningar.

En sådan är biobandsträning där man kan mäta det som omnämns som Peak height velocity (PHV) - engelska för tillväxtspurt - vilket handlar om den fas då kroppen växer som allra mest. Genom att fastställa var en spelare befinner sig i sin tillväxtkurva kan tränarna i Djurgårdens akademi få värdefull information om hur man ska individualisera träningen efter den biologiska åldern, något som kallas för biobandsträning.

En metod som Djurgårdens akademiverksamhet implementerat sedan drygt två år tillbaka - främst för pojkakademispelarna i åldern 13-15 - enligt pojkakademichef Christian Krigström Gentile som snappade upp idéen för några år sedan.
– Det kom via en kontakt som jag träffade i Shanghai som hade varit fystränare i Ajax under en period. Han berättade att de gjorde tillväxtspurtmätningar på spelarna, så jag tog fasta på den idéen och tog med den till Djurgården. Jag bjöd in honom hit så att han kunde berätta hur man genomförde mätningarna och hur de sedan kopplas till träningen. Därefter började vi göra mätningar för att få statistik på spelarna under första året.
– Andra året började vi införa det på prov i träning och nu under tredje året ska vi få in det som ett regelbundet inslag i arbetet, framför allt i åldrarna 13-15. Sedan har vi även mätningar på vissa spelare som är i PA16, förklarar Christian. 

Pojkakademin är först ut, (under nästa år kopplas även flickakademin på), och utvärderingen av arbetet sker kontinuerligt. Men redan nu utkristalliserar sig tydliga fördelar med arbetssättet.
– Det man framför allt är trygg med, utifrån den utbildning vi ska bedriva, är att vi träffar rätt med det innehåll som vi erbjuder spelarna, eftersom det är forskningsbaserat. Vi förstår spelarnas fysiska status bättre när vi gjort mätningarna. Det ger oss en säkerhet i att det som vi gör för spelarna kommer att ge ett bra genomslag i deras utveckling. Sedan finns det ju också en ökad skaderisk om man tränar på fel saker vid en viss tillväxtperiod vilket vi nu kan undvika, fortsätter Christian som poängterar att spelarna gynnas oavsett om man är tidig eller sen i utvecklingen.
– Man pratar ju ofta om fördelarna för spelare som utvecklas tidigt. Det här verktyget är ju ett sätt att förstå spelarens tillväxt på ett annat sätt om spelaren är inne i en tillväxtspurt, vilket är en utmaning för spelaren då koordination och rörelser inte alltid hänger med och det kan även påverka snabbheten lite. Samtidigt kan det ju även finnas en otålighet för en spelare som inte har kommit in i puberteten som funderar på hur långt bort den är. Närmar jag mig puberteten eller inte? Det kan man också se utifrån de här mätningarna. Sedan kan vi också se spelare som har kommit ut ur tillväxtspurten. De kan börja träna på ett annat sätt, mer mot seniornivå. Det vill säga att man vågar köra på lite tuffare.

Något som också praktiseras i det dagliga arbetet av fystränarna Filip Jovanovic och Gustav Larsson som är verksamma inom bland annat åldersblocket 13-15 år. Där innebär biobandsträningen att spelarblocket 13-15 delas in i tre huvudgrupper baserat på var de befinner sig i relation till tillväxtspurten. Med fokus på biologisk ålder istället för kronologisk, enligt Gustav Larsson.
– Jag tycker att det funkat väldigt bra hittills. Alla tränare är alerta och engagerade i det och det känns som att lagen tar in det och genomför det på största allvar. Det är kul att den fysiska delen får den uppmärksamheten och implementeringen har gått väldigt bra. Vi är ju två fystränare som hjälps åt tillsammans och kan på det här sättet ge bästa möjliga hjälp till spelarna att utveckla sina färdigheter och fysiska attribut, förklarar Gustav som därmed kan skräddarsy fysträningen och vissa fotbollspass sett till varje grupp.
– Det är ganska stora skillnader i ålder rent biologiskt, kollar man av ett lag märker man ju alltid av en varierad längd rent tillväxtmässigt. Så fyspassen har fått ett bra utfall och rent fotbollsmässigt har det också blivit väldigt bra. Det blir jämnt och högt tempo i övningarna.

Grupperna omstruktureras sedan kontinuerligt i takt med att nya mätningar görs.
– Nästa mätning gör vi i maj och då uppdaterar vi efter hur det ser ut. Då ser vi också hur vissa spelare trendar och växer lite snabbare än andra. Med all info på plats kan vi sätta ihop nya grupper och ta det vidare därifrån så att varje individ hela tiden får rätt nivå på sin träning, avslutar Gustav.

 

Biobandsträning - så fungerar det

Puberteten är något som äger rum under tonåren och är den period då kroppen utvecklas från barn till vuxen. En rad olika biologiska förändringar sker under denna period men när detta inträffar och i vilket tempo varierar från individ till individ. Därmed kan den kronologiska åldern och den biologiska åldern se väldigt olika ut vilket kan ta sig uttryck i de fysiska attributen hos spelarna.

Peak height velocity (PHV) är engelska för tillväxtspurt och är den fas då kroppen växer som allra mest. För pojkar sker detta vanligtvis i åldern 13-15. Genom att fastställa var en spelare befinner sig i sin tillväxtkurva kan tränarna i Djurgårdens akademi få värdefull information om hur man ska individualisera träningen efter den biologiska åldern, något som kallas för biobandsträning.

De senaste två säsongerna har Djurgårdens IF implementerat biobandsträning för akademispelarna i åldern 13-15. Biobandsträning grundar sig i mätningar som utförs var tredje månad för att räkna ut varje spelares biologiska ålder. Efter att ha gjort detta kan spelarblocket 13-15, delas in i tre huvudgrupper baserat på var de befinner sig i relation till tillväxtspurten. Rent praktiskt innebär detta att spelare som har över ett år kvar till sin tillväxtspurt delas in i en grupp (P1), spelare som befinner sig ett år ifrån eller ca fem månader efter sin tillväxtspurt i en grupp (P2) och spelare som befinner sig fem månader till 20 månader efter sin tillväxtspurt delas in i en grupp (P3). Med dessa indelningar kan man dela in akademispelarna i blocket efter biologisk ålder, i stället för kronologisk – vilket är det vanliga.

Detta är fördelaktigt på många sätt. Genom biobandsträning anpassas träningsbelastning och träningsform utefter biologisk ålder. Mottagligheten för olika typer av träning varierar grupperna sinsemellan. Förra säsongen ägnades ett fyspass i veckan åt biobandsträning. Generellt fick första gruppen, s.k. P1 lägga mycket fokus på motorik, koordination och balans. Grupp 2, P2, fokuserade mycket på reaktionssnabbhet och riktningsförändringar medan grupp 3, P3, hade explosiv styrketräning som fokusområden.

I år har fystränarna Filip Jovanovic och Gustav Larsson tagit ytterligare ett steg framåt med biobandsträningen. Varje huvudgrupp, P1, P2 och P3, kommer delas in i två undergrupper i syfte att kunna individualisera innehållet i fysträningen ännu mer efter biologisk ålder. Detta eftersom det fortfarande kan finna en del fysiska skillnader på spelare inom samma grupp. En spelare som just kommit in i grupp P2 och en spelare som är på väg till P3 kan med andra ord ha ett behov av att få träning ytterligare individualiserad. Denna säsong tillkommer även ett fotbollspass i biobandsträningen. Syftet med detta är att akademispelarna i samma biologiska ålder kommer få träna tillsammans med varandra vilket gör att förutsättningarna blir jämnare jämfört när man utgår från kronologisk ålderssortering. Vidare kommer fotbollspasset kunna anpassas efter PHV-gruppens specifika behov.

Inför varje biobandsträning kommer spelarna delas in i sina PHV-grupper. Därefter utför varje grupp sin aktivering med inriktning på ”deras” fokusområden. För att optimera effekten av explosiv träning kommer P3 utföra fysdelen av biobandsträningen först. Därefter kommer P2 och P1 köra fysdel utefter sina fokusområden. Varje fysdel är 45 minuter lång och grupperna leds av de båda fystränarna med flera tränare som resurser. Tillsammans ger det spelarna de bästa förutsättningar för att fortsätta utvecklas som atleter och fotbollsspelare.