Tack för allt Julia Walentowicz!

Det har blivit dags för ytterligare en truppförändring i damlaget där vi nu tackar av Julia Walentowicz.  Den 22-åriga ytterbacken har varit en blårandig trotjänare sedan hon började spela i Djurgården som nioåring och efter A-lagsdebuten 2017 tog hon klivet upp från akademin till A-laget permanent inför säsongen 2018.

Totalt har det blivit 72 tävlingsmatcher och två gjorda mål för järnkaminen Julia som alltid haft ett genuint Djurgårdshjärta och fått mycket uppskattning för hennes personliga engagemang som DIF-ambassadör, där hon entusiastiskt representerat föreningen i olika sammanhang.

Men även om känslorna för Djurgården alltid finns kvar blir det dock inget spel i den blårandiga tröjan under 2024 när DIF och Julia nu går skilda vägar.
– Det känns såklart jättetråkigt. Jag vet att det här är del av fotbollen men det är en enorm sorg, berättar Julia som processat beskedet över tid.
– Jag har varit i Djurgården hela mitt liv, kommit hit för träning varje dag och det har varit som mitt hem. Så att ta emot ett besked om att det inte förblir så var ju självklart jättetufft. Jag är ju fotbollsspelare och måste acceptera det, men det kommer att ta lång tid att vänja sig vid tanken att jag inte kommer att spela på Stadion eller spela derbyn. Utan nu måste jag se framåt.

En liten föraning om att det här var ett möjligt scenario fanns ändå hos Julia.
– Jag har haft en ganska tuff säsong. Så det låg där och skvalpade i bakhuvudet att det här kunde ske. Även om man självklart alltid hoppas på att få vara kvar, förklarar Julia som nu sonderar terrängen inför framtiden.
– Det finns många olika alternativ. I nuläget vet jag inte var jag hamnar, men målet är att få speltid för att kunna utvecklas. Sedan hoppas jag att på sikt kunna komma tillbaka till DIF.

Efter alla åren i Djurgården finns det givetvis oerhört mycket fina minnen som består, men det är också ett vardagligt sammanhang som försvinner.
– Man inser nog inte riktigt det förrän man lämnar, man skiljs från människorna, platserna och väldigt mycket annat. På något sätt är det allt i ens liv. Men livet består ju utav olika kapitel och nu får jag avsluta det här kapitlet och påbörja ett nytt, säger Julia som betonar hur viktig tiden i DIF har varit för henne.
– Den person jag är idag har ju formats av människorna som varit runt omkring. Tar man Mia Jalkerud och Sheila van den Bulk som exempel har de lärt mig hur man ska jobba med psyket, bli en vinnare och hur man uppträder som Djurgårdare. Det är saker som man har med sig resten av livet och det kommer jag att ha med mig i nästa lag som jag spelar för. Den kunskapen är evig.

En kunskap som hon själv har kunnat erbjuda i rollen som DIF-ambassadör.
– Precis som jag nämnde Mia och Sheila förut så kommer det alltid att finnas sådana personer i laget - och den ”kavajen” har ju även hängt på mig. Någon måste vara ambassadör i en förening som Djurgården, kulturen måste fortsätta att vårdas. Så jag måste medge att det är med stor sorg tar jag av mig den kavajen och låter den gå vidare till någon annan. Men förhoppningsvis kan jag komma tillbaka till Djurgården en dag och axla den rollen på nytt, avslutar Julia.

 

Jean Balawo om Julias avsked

Förändringens vindar fortsätter att blåsa hos Djurgårdens damlag och för sportchef Jean Balawos del passar han på att lyfta på hatten för Julias tid och insatser i föreningen där hon gjort ett starkt avtryck både på och utanför planen. 
– Julia är en spelare som har varit hos oss väldigt länge och som kämpat sig hela vägen upp till A-laget. Hon har alltid representerat Djurgården på ett väldigt bra sätt, såväl med fina insatser ute på planen som i rollen som DIF-ambassadör. Nu riktar vi ett stort tack till Julia för tiden i DIF och önskar henne ett lycka till på den forsatta fotbollsresan. Förhoppningvis ses vi igen längre fram, summerar Jean.